Kerstin: Tänk, att vi skull mötes så här igen. Det hade jag inte trott! Vi bor ju så långt ifrån varann nu.

Pehr: Ja, du Kerstin, Du ä´ ju den, som ha´ dragit i väg längst, ända åt Tåsjö.

Olof: Och innan dess var du ett tag i Varpsjö. Men n´Henning kom ju ända från Resel´, så man förstår ju, att han har ”flytte” i blon. Ja, det var nog tur, att ji gav er iväg från Tära. De va´ mycke bråk å stök mella ji, när ji bodd´ där.

Kerstin: Ja, det var på den ti´n. Nu ä´ vi sams jämt.

Erik: Tacka för de´ när ji ha fått ´n präst till måg!! Då kan ji väl int´

Olof: Vi ha hörd´ att dotra din sjöng så vackert, så präst´n vart alldeles till seg.

Kerstin: Jaa, int´geck de väl till riktigt på dä vise´, men nog om de´ nu. Du Brita, hur ha de´ gått för deg?

Brita: Ja´ va´ ju bara 14 år då ´n far dödde, så de va´ inte så lätt. Men när jag va 24 gefte jag mig me´ ´n Olof från Eden. Vi tog opp nybögge på Degersjöberget. Det var inga lätta dagar med allt byggande och släpande och båna, som kom i rask takt. Tur att vi hade en ko, så vi feck mjålka, annars had´ int´ båna överlevd.

Olof: Ja´ känn igen ä dänne. Jeg å a Lisa vart ju nyböggare i Tära. Far Erich had ju sett ut ´n ny gård åt säg, när han dödde så hastigt. Du, Pehr fick ju ta över Östanbäck och jeg fick ta tag i å bygge opp Tära. De´va´ett styvt arbete, ska ji tro. Du var till stor hjälp då, Pehr. Vi högg ju virke tillsammans.

Pehr: Visst had´ ja´tur, som fick överta hemmanet efter far, men det har inte alltid varit lätt dä häller. Lillgårdsbönnern ha alltid velat snylta på oss, så man gatt stämm´dom hele tia. Det vart mycke fara på tinge. Du är falit tyst, du Erik. Gefte deg till ett hemman på Våll´n, men man föndär ju på hur det va. A Sara ä´ väl 24 år äldre än du och båna hennes ä´mer jämngammal me´däg än hon ä`. Va´ kan de vara för nöje me´ de´? Men ett stort hemman hadd a ju.

Erik: Ja, nog räck hemmane´ till. Men de´ä´ mycke´ arbete där å. Allt ska hållas i stånd tills båna hennes ska ta över. Sara är en bra hustru. Säg inge´ ont om henne.

Kerstin: Apropå präster å körka. Du, Pehr, ä´ väl kyrkvärd? Du ha´ väl mycke´ å göra med de´. Hur ta du deg till Mo? Du gett väl ro över åa? De ta´väl mycke´tid.

Pehr: Ja, nå anne sätt å ta seg dit finns ju int, men de ä ju bara på söndagarna ja´ behöv dit.. Förresten mågen min n´Jakob Åkerström , som är gift med a´Brita, har sökt för å bli klockare. De ä´ han och en bondpojk från Eden som det står mellan. N´Jakob sjong ju bra och är bra på alle visa men den där prästen Tollbom tål ju int n´Jakob. Han vill ha Edspojken. N`Jakob ha tjänsta just nu, men de ha varit strid om det. Till slut var det Domkapitlet som avgjorde saken. Kyrkoherden visste ingenting om bråke´ . Han ville ha n´Jakob. Men han måst lära sig å läse å skriv bätter för å få va´ kvar.

Erik: Jo, vi ha ju hörd om ä´ dänne. N´Jakob å a´Brita ha väl flytte åt Bysjön? Han få länger å gå till Mo.

Brita: Ja, båda jäntern deras, a´Cajsa-Greta och a´Magdalena, har ju bosatt sig där och pojken Pehr ha flytte till Degersjöberget till våran pojk. Han ska ju gifte sig med sondotra våran, a´Brita.

Kerstin: Är det sant, som ja´ ha´ hörd, att svärfar åt a´Cajsa Greta dödde i Landskrona under kriget? Han skulle ha varit på nå´n båt, eller skepp het de´ väl, Jarramas?

Olof: Hann n´Daniel träffe far sin? Han drog väl ut i krige innan n´Daniel föddes.

Pehr: Ja, så var det. Men det blev en bra karl av ´en ändå.

Brita: Nu ha du varit rätt så tyst, Olof. Hur har du och Lisa det i Tara?

Olof: Vi had otur me förste båne, n ´Erik. Han levd bara i 12 dagar. Det tog hårt på a´Lisa. N´Joseph kom två år efter och han blev till stor hjälp hemme, men så vart han sjuk å dog när han va´24 år. A´Brita hon gifte seg me ´ n´Pär Nilsson och dom feck flera båna. Ett av dom, n´Nils blev båtsman Thalin i Bodum. Han flytte till Betarsjönäset med familjen sedan. Ji ha väl hört talas om n´Ryssalexander? Han römde från Ryska flottan och tog sig ända hit. Han ä´ gift med a´Christina, jänta åt a´Brita.

Kerstin: Ja, det har man ju hört om! Visst va´ det nå´n historia om att han hade grävt ner guld nånstans? Har han grävt upp det?

Olof: Ja, ja, ryktena sprider sig! Ha dom komme ända åt Tåsjö?

Erik: Ja, jag behövde int´ha nå´bekymmer för nå´ barn. Det hade a´Sara redan klarat av. Inga kinkiga ungar. Bara nå´ bråkiga grannar förstås.

Pehr: Vi vet nästan inget om ditt liv, lillasyster. Hur har du det i Tåsjö? Du fick bara två barn; a´Anna å a´Brita, Brita som gifte sig med prästen. Han va´ ganska begiven på dryckjom, ha jag hört! Blev han inte avstängd från tjänsten tidvis?

Kerstin: N´Jonas ä en fin karl. Far å mor hans kom ända från Alnön till Hammerdal. Far hans var kyrkoherde i Hammerdal. A´Brita tjänte piga hos prästen i Stugun å då träffe a n´Jonas. Anna träffe en redig bonde Nils Johansson. Förresten finns det mång som het Blom i Tåsjö fortfarande och de fleste hör till våran släkt.

Brita: I Degersjöberget finns då ingen kvar av släkta. N´Pehr å a´Brita blev av med hela hemmanet när skogsbolaga va i farten. Brännvine kan ställ till med mycket. Bolagsherren lurade Pehr på hela hemmanet när han hade fyllt´n tillräckligt. Det var olyckligt för dom. Men livet måste ju gå vidare. Det gick bra för de flesta. N där Lars Molin, han författaren, är ju barnbarnsbarnbarnsbarnbarn till mig.

Erik: En del for åt Amerika, en del kom tillbaks och en del blev kvär.

Kerstin: Dom for åt Frankrike också. Corner, Kerstin från Sundelins i Karbäcken, vet ji.

Olof: Corner? Du men n´Börje, som läga matn på Saloon Corner House? Han kom från min släkt.

Kerstin: Nä, int´ riktigt!

Brita: En del av Degersjöbergara gifte seg vä tyska . Mähler het dom.

Pehr: Jaha, då kan jag ju täla om att Nicke Sjödin och Stig Grybe hör till mine ättlingar.

Olof: Dom fleste från min släkt drog i väg åt Bodum å Tåsjö men i Tara finns Röåns tunnbrödbageri från mitt stamträd liksom sommargästen Göran Hahne. De´ du.

Erik: Vad finns kvar i Östanbäck då?

Pehr: Där har släkta bott kvär hela tiden. Östanbäcksgården delades i fyra delar, tre av delarna ägs fortfarande av Östanbäckssläkten. Den yngsta invånaren är Ester-Cajsa, snart fem år.

Brita: Men, hör ji, vad är det för folk, som sitt och lyssn på oss? Ja´ blir alldeles generad.
De övriga: Det är ju släkta vår.

Erik: Kom ji ihåg, vad n´far Erich Pärsson sa vid första släktträffen?” Vad har du ställt till med, Erich Pärsson”. Nu kan vi säga detsamma:

Vad har vi ställt till med?