Kategori: Årsmöte Sida 1 av 3

Rapport från årsmötet i Västanåbruk

Sommarens årsmöte i Västanå bruk samlade ett trettiotal Östanbäckare. Glädjande nog var alla fem grenarna representerade. Några personer från Margretas gren, den nyupptäckta grenen, fanns med. Dagen lockade med ett strålande väder och en fantastik natur. Fallet glittrade i solen när alla ville fånga det på bild. Vi samlades utanför den stora utställningslokalen i väntan på dagens guide; Lars Norén. Guiden berättade om brukets uppkomst och upphovspersoner. Handelsmannen Daniel Danielsson Krapp från Härnösand lät uppföra bruket, som stod klart år 1746. Den rika tillgången på vattenkraft och skog för kolning, gjorde att flera bruk anlades i regionen. Råvara till stångjärn, tackjärn, fanns inte i området utan köptes från Nora, Linde och Norbergs bergslag och transporterades med båt efter kusten till brukets upplagsplats på Kronholmen i Härnösand. Därifrån forslades det vintertid med hästforor till Västanå. På sommaren användes i stället landsväg samt brukets båtar för transport över sjöarna Brunnesjön och Långsjön. Här fanns då flera olika yrkesgrupper; ämnessmeder, knippsmeder, kolare och dagsverkare. Det var ett hårt arbete. Bruket utvecklades under tidens gång och bygden blomstrade, men under 1800-talet drabbades många järnbruk av kris och 1867 lades bruket ner. Det fanns många fina bilder och figurer, som illustrerade dåtidens arbetare och arbetsplatser.

Hit till Västanå bruk kom Margreta Ersdotter och hammarsmeden Christian Christiansson Björkman någon gång på 1780-talet. De hade gift sig i Gålsjö bruk år 1780, flyttat till Utansjö bruk och sedan till Västanå bruk. Där föddes deras enda barn, dottern Brita Margareta, den 30 december 1787.

Foto: Anders Söderqvist.

Efter besöket i bruksmuseet blev det dags för en delikat buffé, som var uppdukad i stora huset. Under buffén berättade Margareta Burman om sin bok ”Av fröjd och smärta” och Ulla berättade om ”Östanbäcksfolket” och stamtavlorna, som fanns till försäljning.

Därefter vidtog Årsmötet med stadgeenliga ärenden. Det blev omval på alla styrelseposter: Ulla Thorsell Östlund, ordf., Agneta Fredriksson-Edin, sekr., Kerstin Jakobsson, kassör, Elin Torestad, Marianne Gustafsson, Lennart Persson och Gunnel Carlberg, ledamöter. Till revisorer omvaldes Örjan Eriksson och Kjell Jonsson och valberedning blev Göran Stenmark och Anders Holmbom.

Släktträff 2020 i Junsele blir den 4-5 juli.

Den lyckade dagen avslutades med kaffe och kaka.

Årsmöte med Östanbäcks släktförening

Välkommen till Östanbäcks släktförenings årsmöte på Västanå Bruk, fredagen den 5 juli kl. 13.00
Västanåfallets naturreservat med Västanå Bruk är beläget i Viksjö längs väg 331 mellan Sollefteå och Timrå, cirka 3,5 mil väster om Härnösand, 5 mil norr om Sundsvall, och 2,5 mil norr om Timrå. Reservatet är skyltat från väg 331.

Program
13.00 Samling. Information om Västanå Bruk av Lars Norén. Möjlighet att titta på utställningar och att vandra omkring i den vackra omgivningen. Utställningarna är tillgängliga för alla. Promenaderna väljer man själv.
14.30 Buffé. Anmäl ev. allergi och intolerans.
15.30 Östanbäcks släktförenings årsmöte följt av information om forskning om Margreta och föreningens kommande projekt.
Avslutning med kaffe/te och kaka.

Anmälan om deltagande görs senast 25 juni genom att betala 100:-/person till pg 64 55 67-9 Östanbäcks Släktförening. Ange ev. specialkost på blanketten.

Därför valde vi Västanå Bruk till årets mötesplats för Östanbäcksfolket
Det är av en speciell anledning, som vi valde Västanå Bruk för årsmötet 2019. Efter att ha sökt Erich Pärssons och Brita Olsdotters dotter Margreta under många års forskning, hittade vi en möjlig person, som avled i Olofsfors bruk år 1810. För att vara säkra på, att det var rätt Margreta, lät vi DNA-testa två kvinnor, båda i rakt nedstigande led på kvinnolinjen, en från dottern Kerstin och en från den troliga Margreta. De tillhör samma haplogrupp, så med största sannolikhet var Kerstin Ersdotter och Margreta Ersdotter systrar. Margreta Ersdotter gifte sig år 1780 med hammarsmeden Christian Björkman i Gålsjö Bruk. Paret flyttade till Utansjö Bruk och vidare till Västanå bruk. Där föddes deras enda barn, dottern Brita Greta Björkman år 1787. Familjen flyttade vidare till Olofsfors Bruk där Brita Greta växte upp tillsammans med föräldrarna. Margreta avled 1810 i en ålder av 63 år och 6 mån. Hon benämns ”eldvaktarhustru” i dödboken. Christian Björkman avled 1812 i en ålder av 63 år.

Men vad hände med dottern Brita Greta? Hon gifte sig år 1811 med skräddaren/torparen Anders Schedin f. 1771. De fick sex barn varav fem blev vuxna: Brita Lisa f. 1811, Johan Christian f. 1813 blev bara drygt ett halvår gammal, Margareta Charlotta f. 1816, Anna Sofia f. 1821, Catharina Christina f. 1823 och David f. 1826. Alla fem barnen fick ättlingar. De var först bosatta i Nordmaling och omgivande församlingar men ättlingarna i senare generationer flyttade till andra delar av landet, sågverksepoken i Sundsvallsområdet drog till sig en del av ättlingarna liksom Jämtland och många utvandrade till Amerika. Ett nytt kapitel ska skrivas till boken Östanbäcksfolket, där vi får följa Brita Gretas ättlingar framåt i tiden, liksom vi där följer de övriga barnen till Erich Pärsson och Brita Olsdotter.

Vi hälsar den nya grenens släktingar hjärtligt välkomna till årsmötet 2019.

Kontaktpersoner
Ulla Thorsell Östlund, ulla@ostanback.se, 070-6094204, Storgatan 33 A, 881 30 Sollefteå.
Kerstin Jacobsson, kerstinjacobssonlycksele@gmail.com 070-3530123

Boken Östanbäcksfolket kommer att finnas till försäljning liksom stamtavlor för Pär Erssons gren, Olof Erssons gren, Kerstin Ersdotters gren och Brita Ersdotters gren.

Till varje jul får medlemmarna vår medlemstidskrift Östanbäcksnytt. Där får alla vara med och bidra med berättelser om sina släktingar, episoder, tragiska eller roliga händelser, brev, bilder, ja allt som kan intressera någon annan. Skicka dina bidrag till Ulla.

En dag i Östanbäcksfolkets fotspår

Fredagen den 6 juli samlades ett nära 60-tal av Östanbäcksfolket, släktingar från Östanbäcks släktförening i Herrgårds-parken Köpmanholmen, för rundvandring och föredrag.

Till vår förnöjelse fick vi följa med självaste brukspatronen, alias Tommy Thelin, som guidade oss längs hans morgonpromenad i parken. Han assisterades av bokhållaren, alias Magnus Näslund, som tjänstgjorde både som guide och lokförare för ett lilleputt-tåg som tog med oss med behov av assistans längs vägen.

Lunchsallad med tillbehör serverades därefter i ett tält på gräsmattan vid Café Svea. Under livliga konversationer förhörde vi släktingar oss om vilken gren av släktträdet de andra vid bordet tillhörde och efter snabb omgruppering till biosittning tog eftermiddagens föredrag sin början.

Margareta Burman berättade gripande om tillkomsten av sin bok ”Av fröjd och smärta”, flankerad av fotografier av sin mor och mormor samt av henne själv som student.

Först ut var östanbäckaren Margareta Burman, som presenterade hur senaste boken Av fröjd och smärta kommit till. Margareta lät oss förstå att den handlar om mycken smärta och att det har varit mycket smärtsamt att arbeta med boken och minnena om hur livet blev för mor och mormor. Delarna om fröjd handlar om erfarenheter och minnen från Margaretas egna liv.

Det visade sig att det var planerat att Margareta skulle adopteras av moderns arbetsgivare. Men det blev inte så och boken utgör ett viktigt bidrag i kvinnohistorien om surrogatmödrar, som äntligen kommer i dagens ljus.

Peter Sjölund.

Peter Sjölund som är släktforskare, författare och efterfrågad föredragshållare, redogjorde för DNA-analyser inom släktforskningen, han berättade om olika rön och exempel.

– I bland får man gå bakåt för att komma framåt, konstaterade Peter och berättade om ett uppdrag han arbetat med.

– Vi är alla en blandning av kulturellt ursprung och en blandning av genetiska anlag. Samer är inget undantag, klargjorde Peter Sjölund och grundade sig på DNA-analyser som visar just det. När det var dags att topsa sig för DNA-test visade det sig att många var intresserade och Peters testpåsar räckte precis till alla hugade!

En trevlig lärorik dag avslutades med årsmöte för Östanbäcks släktförening, som kommit till tack vare Ulla Thorsell Östlunds gedigna släktforskning.

Solveig Nordin Zamano Näraskribent

20180706_114453

Spegling av Östanbäckare i samiskt silversmycke av Helena Byström, ett av många konstverk som pryder Herrgårdsparken.

Kallelse till Årsmöte med Östanbäcks släktförening fredagen den 6 juli 2018 i Herrgårdsparken, Köpmanholmen

Köpmanholmen är en tätort i Örnsköldsviks kommun, Ångermanland (Västernorrlands län). Orten ligger omkring 25 kilometer sydväst om Örnsköldsvik. Man kör E4:an och svänger mot öster vid skylt mot Köpmanholmen. Från Sollefteå/Bredbyn åker man mot Bjästa. Skylt mot Köpmanholmen. Köpmanholmen är en gammalbruksort, som växte upp kring ensågverks- ochmassaindustri. Industriepoken inleddes 1864 med att en ångsåg anlades, vilken 1907 följdes av ensulfitfabrik och ensulfatfabrik 1930.
Det blir en fullspäckad dag med guidad promenad i Herrgårdsparken, lunch, föredrag, kaffe och årsmöte. För allt detta betalar du 100:-

Anmälan senast 19 juni

Ulla Thorsell Östlund tel/sms 070-609 42 04 eller ulla@ostanback.se
Marianne Gustafsson tel/sms 070-347 41 16 eller magu1513@hotmail.com
eller genom att betala 100:-/person till Pg 645567- 9 Östanbäcks släktförening.
Ange ev. specialkost.
11.00 Samling vid Herrgårdsparken för guidad promenad i parken.
12.30 Lunch i Café Svea
13.30 Margareta Burman berättar om sin nya bok
14.00 Peter Sjölund föreläser om DNA i släktforskningen.
15.00 Kaffe med bensträckare och tid för topsning för DNA-test.
16.00 Årsmöte.

Ett besök i Herrgårdsparken idag ger en förnimmelse av hur det såg ut när familjen Hedberg levde och verkade i Köpmanholmen under 1900-talet. Parken har återskapats så när på originalet som möjligt med en touch av nya upplevelser. Dominerande granskog och sly har rensats bort och öppnat upp för en lummig grönska, gångar har restaurerats och kantstenar och dolda stentrappor från Hedbergarnas tid har återfunnits under de bortskalade jordlagren. Det finns utplacerat sittbänkar och bord med tidstypiskt utseende och även grillplatser för de som vill umgås och grilla i parken.
Den gamla önskebrunnen vid Kärleksudden i Herrgårdsparken har renoverats och bjuder in till att bli Örnsköldsviks nya vigselplats, omgiven av en färgsprakande blomsterprakt med utsikt över Åfjärdens inlopp. Allévägen kantas av 80 nyplanterade björkar och den gamla herrgårdsbryggan som du kan beskåda från önskebrunnen, har även den återskapats och öppnar upp till en entré från sjövägen.

Så följer du släktens spår i ditt DNA

Peter Sjölund berättar om hur du kan använda DNA-spåren, som du själv bär på, för att utforska din släkt och dina förfäder tusentals år tillbaka. Han visar även hur DNA kan användas för att spåra Östanbäcksfolkets ursprung långt tillbaka i tiden.
18 miljoner människor har idag DNA-testat sig för att spåra sin släkt och undersöka sitt ursprung. Intresset för DNA-släktforskning exploderar och Peter drar fulla hus vid sina föreläsningar runt om i Sverige och Europa. Peter är, tillsammans med Karin Bojs, författare till boken Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000 åren, vilken utsågs till "Årets bok om svensk historia 2016”. Efter föredraget finns möjlighet att själv köpa och göra ett DNA-test på plats (Testet betalas med kreditkort över Internet. Kortet måste därför vara upplåst för internetköp).

(Det finns flera olika DNA- tester, som man kan välja på. Kostnaden rör sig om 79$= ca 750:- och uppåt beroende på typ av test.)

Årsmötet 2017 – Byavandring i Östanbäck

Torsdagen den 13 juli samlades en grupp människor vid allén till Gradins gård i Östanbäck. Det var medlemmar i Östanbäcks släktförening men även andra intresserade.

20170713_132717 20170712_123509_resized 20170713_142628

Vid alléns början fick vi en överblick över Kronohemmanet Östanbäcks utsträckning som det var år 1730, när Erich Pärsson och Brita Olsdotter kom som nybyggare från Anundsjö. Vi den syn av hemmanet år 1729 skriver synemännen att hemmanet bestod av ”en stuga, en kornlada, en bastuga och ett fähus, alldeles nederfallne och oppruttne, åkern i lägd och linda, ängarna med skog övergångne. Intet kvarnställe, men skog, mulbete och fiskevatten till nödtorft för den skull prövar rätten skäligt att för Eric Pehrsson projectera 15 frihetsår”. Under årens lopp hade Lillegårds- och Krångebönderna tillskansat sig delar av marken. Erich var missnöjd med detta och skrev till myndigheterna för att få sin mark tillbaks. Erich och Pär fick åtta barn varav sex blev vuxna.

Ursprungsgården tros ha legat där nuvarande Johan Gradins gård ligger. Johan är den nionde generationen på gården. Hemmanet sträckte sig från Ångermanälven till Betarsjön. Ulla och Åke berättade om gården och familjens öden. Söner tog över gården och föräldrar skulle kompenseras på olika sätt, vilket var inskrivet i födorådskontrakten. T.ex. skulle föräldrarna ha: 6 tunnor korn, en halv tunna råg, två kappar ärter, en mark humle, ett skålpund fläsk, på god och tjänlig åker så en kanna linfrö, en kapp hampfrö, en fjärdedels tunna Betarsjösill- en fjärdedels tunna sommarfisk – eller hårt saltad strömming, en tunna potatis, fyra kappar salt, föda för två kor och åtta småkreatur.

Man försäkrade sig också om barnens omsorger genom att skriva in att:”… visar mig mer eller mindre ömhet… att vad av våra kära föräldrar avtagna livstidsförmåner som ovan skrivet är skall vi, undertecknade söner, såsom lydigaste barn, att efterkomma och fullgöra”.

Eftersom Östanbäck var ett kronohemman, var det många saker, som man måste förbinda sig att uppfylla: ” åliggande honom att med flit och idoghet sköta berörde hemman och enligt den skedde av och tillträdessynen, ej allenast ofördröjligen förbättra de å husen funna bristfälligheter samt genom det tillräckelig spillning anskaffas, sätta gamla moderåkern i fullt stånd, utan ock i tio års tid varje år ånyo upprusta ett halft tunnland varav fyra Kappland efter behörig gödsling igenlägges till bördig äng, utom det humlegården flyttas och anlägges å tjänligare anvist ställe nedanför åkern. Kronobetjäningen i orten bör noga tillse att allt detta varder fullgjort och där efterlåtenhet skulle förmärkas sådant genast hos mig anmäla.
År och dag som förr skrivet står.
Carl Bunge/ Jonas Berg”

1791 blev Östanbäck skattehemman.

1852 delades hemmanet första gången mellan Jacob Ersson och Eric Ersson. Jacob tog namnet Gradin och Eric namnet Östlund.

Nu var det dags att gå vidare, efter att vi fått besöka Johans och Jennyannes hem. Där fick tittat på den konst, som Birgitta Lundberg, hustru till Johans farbror Svante, målat. Birgitta Lundberg är bosatt i Nice, Frankrike och är en erkänd konstnär, som har haft åtskilliga utställningar i Sverige.

Nu var det dags att vandra vidare. Vi promenerade förbi den gård, som blev Sigfrid Gradins, när han och brodern Sigurd delade på Gradinsdelen av hemmanet. De röda timmerhusen lyste upp den gråtyngda dagen. Promenaden fortsatte förbi OK/Q8 och vi kom fram till Östlundsdelen av hemmanet. Eric, som delade hemmanet med Jacob, flyttade hus och byggde nytt. Han byggde en förmånsstuga till sig och sin hustru. Dit flyttade de, när sönerna Eric och Sven delade på Östlundsdelen av hemmanet. Då var hela Östanbäck delat i fyra delar. Den del, som tillfallit Sven Östlund, såldes på 1950-talet till dåvarande Junsele kommun. Kommunen rev mangårdsbyggnaden och ladugården, sålde bryggstugan, härbret och boden för avflyttning och använde marken till att bygga ett ålderdomshem, numera äldreboendet Gunillagården. En del av marken användes till att bygga en bensinmack.

Efter promenaden och all information var det dags för kaffe och bulle. Eric Östlunds hemmansdel ägs nu av hans barnbarn Ingela och hennes make Johnny Asplund. De renoverar och håller gården i stånd för att flytta dit som pensionärer.

Årsmötet

Efter byavandringen återsamlades vi i Toppenstugan vid slalombacken. Där skedde årsmötet efter en given dagordning. Alla styrelsemedlemmar omvaldes.
I samband med årsmötet presenterades Sonja och Frost Per Larsson från Älvdalen. Frost Per Larssons farfar, Frost Per Persson, var gårdfarihandlare och var varje år i Junsele med omnejd och sålde sina olika saker. Han skrev brev hem och berättade om livet i Junsele. Han fick även brev från Junsele. Ett brev skrevs år 1897 av Eric Östlund, som frågade, om han fick sälja den kälke, som Frost Per hade lämnat i Östanbäck eller om han tänkte komma och hämta den. Genom att googla på Östlund och Östanbäck hittade de Östanbäcks släktförening. De kontaktade Ulla och beslöt att åka till Junsele och se platsen, där Frost Per hade varit. De ville också se den kristallkrona, som L P Palmén hade skrivit och berättat om. En kvinna hade skänkt den till Junsele kyrka. ”Den kostade över 500 kr.”

Så blev det dags att angripa den Exotiska planka, som vi undfägnades med. Det blev mycket prat vid borden och funderingar om, hur man var släkt med varandra. Så slutade den gråmulna dagen med många historier och skratt.

Sida 1 av 3

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén