Sida 2 av 10

Den mystiske fattige drängen Pär Nilsson

(Östanbäcksfolket sid. 151-152)
Efter ett intensivt forskningsarbete av flera medlemmar i Östanbäcks släktförening är nu Pär Nilssons härkomst klarlagd.
Pär Nilsson kom till Tara, Junsele, omkring 1780 och gifte sig med Brita Olofsdotter, dotter till förste nybyggaren i Tara, Olof Ersson. Pär var född i Krogsta, Själevad, den 3 augusti 1753. Hans föräldrar var båtsman Nils Clementz Norman och hustru Kristina Pärsdotter från Flärke. De hade ytterligare två barn; Brita född 5 januari 1757 och Nils född den 9 juli 1759.
Nils Clementz Norman antogs som ordinarie båtsman år 1748. Han gifte sig med Kristina Pärsdotter år 1752. Nils Clementz deltog i Pommerska kriget och dödades där den 25 maj 1761 (enligt G. Strömbergs båtsmansregister) Pär Nilsson, hans mor och syster återfinns senare i Multrå församling. Pär kom till Multrå år 1766 . Han arbetade som dräng i Ingersta. Där fanns också pigan Karin Ersdotter från Bodvill, Resele. Pär och Karin fick en son, Eric, den 21 maj 1775. "Pär Nilsson och dess trolovade hustru Karin Ersdotter i Ingersta" står som föräldrar. Pär och Karin var alltså inte gifta men båda står som föräldrar. De gifte sig i Ed. "Den 30 november 1777 sammanvigdes drängen Pär Nilsson i Östanbäck (Ed) med sin fästekvinna Karin Ersdotter från Bodvill."
Den 10 juli 1778 döptes Pär Nilssons och hans hustru Karin Ersdotters (står Pärsdotter) i Östanbäck, Ed, son Pehr, född samma dag. Det är svårt att följa familjen efter det, men den återfinns i Wästerås, Ed, i Kommunionsboken 1776-1779. Barnen finns inte med, eftersom bara de, som var konfirmerade, finns med i kommunionsböckerna. År 1780 avled Karin Ersdotter, då boende i Resele, "Den 9 januari begravdes Pär Nilssons hustru Karin Ersdotter född i Bodvill, af slag." Pär Nilsson flyttade till Ollsjön, Ed, där hans mor och syster bodde sedan tidigare. Han tog med sig sönerna Eric och Pehr och flyttade till Tara, där han gifte sig med Brita Olofsdotter den 21 december 1783. Pär står då som nybyggare. I Husförhörslängden benämns han som ”gifte, utfattige drängen”. Brita och Pär fick barnen Christina f.1784, Olof f. 1786, Nils f.1789, Lisa f. 1795 och Joseph f.1805. Dottern Christina gifte sig med Gamm-Ryssen.
Ja, så är gåtan Pär Nilsson sannolikt löst. Nu är alltså sönerna Pehr och Eric funna i födelseböckerna, den ene i Multrå och den andre i Ed. De var Pär Nilssons barn i äktenskapet med Karin Ersdotter.

Östanbäcksfolket – Årets Släktbok 2017

Vår släktbok, Östanbäcksfolket, har utsetts till Årets Släktbok av Sveriges
Släktforskarförbund.

Prismotiveringen lyder: ”Ulla Thorsell Östlund ger i sin bok en utförlig beskrivning av ättlingarna till paret Erich Pehrsson och Brita Olsdotter, som levde i Östanbäck under första hälften av 1700-talet. Men boken ger inte bara data och släkttavlor utan också berättelser och beskrivningar som belyser ekonomiska, kulturella och sociala sammanhang. Fotografier och instruktiva kartbilder ger djup och liv åt framställningen. Notabelt är att författarinnan inte håller sig till traditionella agnatiska perspektivet utan behandlar kvinnliga ättlingar på samma sätt som manliga.”

Priset delades ut i samband med årets släktforskardagar i Halmstad. Det skedde under en bankett på Hotell Tylösand. Prisutdelare var Släktforskarförbundets ordförande Erland Ringborg.

Årsmötet 2017 – Byavandring i Östanbäck

Torsdagen den 13 juli samlades en grupp människor vid allén till Gradins gård i Östanbäck. Det var medlemmar i Östanbäcks släktförening men även andra intresserade.

20170713_132717 20170712_123509_resized 20170713_142628

Vid alléns början fick vi en överblick över Kronohemmanet Östanbäcks utsträckning som det var år 1730, när Erich Pärsson och Brita Olsdotter kom som nybyggare från Anundsjö. Vi den syn av hemmanet år 1729 skriver synemännen att hemmanet bestod av ”en stuga, en kornlada, en bastuga och ett fähus, alldeles nederfallne och oppruttne, åkern i lägd och linda, ängarna med skog övergångne. Intet kvarnställe, men skog, mulbete och fiskevatten till nödtorft för den skull prövar rätten skäligt att för Eric Pehrsson projectera 15 frihetsår”. Under årens lopp hade Lillegårds- och Krångebönderna tillskansat sig delar av marken. Erich var missnöjd med detta och skrev till myndigheterna för att få sin mark tillbaks. Erich och Pär fick åtta barn varav sex blev vuxna.

Ursprungsgården tros ha legat där nuvarande Johan Gradins gård ligger. Johan är den nionde generationen på gården. Hemmanet sträckte sig från Ångermanälven till Betarsjön. Ulla och Åke berättade om gården och familjens öden. Söner tog över gården och föräldrar skulle kompenseras på olika sätt, vilket var inskrivet i födorådskontrakten. T.ex. skulle föräldrarna ha: 6 tunnor korn, en halv tunna råg, två kappar ärter, en mark humle, ett skålpund fläsk, på god och tjänlig åker så en kanna linfrö, en kapp hampfrö, en fjärdedels tunna Betarsjösill- en fjärdedels tunna sommarfisk – eller hårt saltad strömming, en tunna potatis, fyra kappar salt, föda för två kor och åtta småkreatur.

Man försäkrade sig också om barnens omsorger genom att skriva in att:”… visar mig mer eller mindre ömhet… att vad av våra kära föräldrar avtagna livstidsförmåner som ovan skrivet är skall vi, undertecknade söner, såsom lydigaste barn, att efterkomma och fullgöra”.

Eftersom Östanbäck var ett kronohemman, var det många saker, som man måste förbinda sig att uppfylla: ” åliggande honom att med flit och idoghet sköta berörde hemman och enligt den skedde av och tillträdessynen, ej allenast ofördröjligen förbättra de å husen funna bristfälligheter samt genom det tillräckelig spillning anskaffas, sätta gamla moderåkern i fullt stånd, utan ock i tio års tid varje år ånyo upprusta ett halft tunnland varav fyra Kappland efter behörig gödsling igenlägges till bördig äng, utom det humlegården flyttas och anlägges å tjänligare anvist ställe nedanför åkern. Kronobetjäningen i orten bör noga tillse att allt detta varder fullgjort och där efterlåtenhet skulle förmärkas sådant genast hos mig anmäla.
År och dag som förr skrivet står.
Carl Bunge/ Jonas Berg”

1791 blev Östanbäck skattehemman.

1852 delades hemmanet första gången mellan Jacob Ersson och Eric Ersson. Jacob tog namnet Gradin och Eric namnet Östlund.

Nu var det dags att gå vidare, efter att vi fått besöka Johans och Jennyannes hem. Där fick tittat på den konst, som Birgitta Lundberg, hustru till Johans farbror Svante, målat. Birgitta Lundberg är bosatt i Nice, Frankrike och är en erkänd konstnär, som har haft åtskilliga utställningar i Sverige.

Nu var det dags att vandra vidare. Vi promenerade förbi den gård, som blev Sigfrid Gradins, när han och brodern Sigurd delade på Gradinsdelen av hemmanet. De röda timmerhusen lyste upp den gråtyngda dagen. Promenaden fortsatte förbi OK/Q8 och vi kom fram till Östlundsdelen av hemmanet. Eric, som delade hemmanet med Jacob, flyttade hus och byggde nytt. Han byggde en förmånsstuga till sig och sin hustru. Dit flyttade de, när sönerna Eric och Sven delade på Östlundsdelen av hemmanet. Då var hela Östanbäck delat i fyra delar. Den del, som tillfallit Sven Östlund, såldes på 1950-talet till dåvarande Junsele kommun. Kommunen rev mangårdsbyggnaden och ladugården, sålde bryggstugan, härbret och boden för avflyttning och använde marken till att bygga ett ålderdomshem, numera äldreboendet Gunillagården. En del av marken användes till att bygga en bensinmack.

Efter promenaden och all information var det dags för kaffe och bulle. Eric Östlunds hemmansdel ägs nu av hans barnbarn Ingela och hennes make Johnny Asplund. De renoverar och håller gården i stånd för att flytta dit som pensionärer.

Årsmötet

Efter byavandringen återsamlades vi i Toppenstugan vid slalombacken. Där skedde årsmötet efter en given dagordning. Alla styrelsemedlemmar omvaldes.
I samband med årsmötet presenterades Sonja och Frost Per Larsson från Älvdalen. Frost Per Larssons farfar, Frost Per Persson, var gårdfarihandlare och var varje år i Junsele med omnejd och sålde sina olika saker. Han skrev brev hem och berättade om livet i Junsele. Han fick även brev från Junsele. Ett brev skrevs år 1897 av Eric Östlund, som frågade, om han fick sälja den kälke, som Frost Per hade lämnat i Östanbäck eller om han tänkte komma och hämta den. Genom att googla på Östlund och Östanbäck hittade de Östanbäcks släktförening. De kontaktade Ulla och beslöt att åka till Junsele och se platsen, där Frost Per hade varit. De ville också se den kristallkrona, som L P Palmén hade skrivit och berättat om. En kvinna hade skänkt den till Junsele kyrka. ”Den kostade över 500 kr.”

Så blev det dags att angripa den Exotiska planka, som vi undfägnades med. Det blev mycket prat vid borden och funderingar om, hur man var släkt med varandra. Så slutade den gråmulna dagen med många historier och skratt.

Kallelse till årsmöte 2017

Östanbäck 1729-2017

Vad har hänt med Östanbäcksgården under årens lopp? Vi bjuder på en historievandring i tid och rum från 1729 till nutid.

Samling vid Kyrkvägen 1, vid alléns början.

Torsdagen den 13 juli kl. 13.00.

Avslutning med kaffe. Beräknad tid 2 timmar.

Skärmavbild 2017-06-22 kl. 11.24.26

År 1729 ansökte och fick Erich Pärsson resolution på ödehemmanet Östanbäck i Junsele socken. Han fick också 15 frihetsår, dvs. 15 års skattefrihet. Han kom till en gård, som var i uselt skick. Där fanns en stuga, en kornlada en bastuga, ett fähus, allesammans ”nederfallne och oppruttne”. Åkrar och ängar låg för fäfot och var bevuxna med skog. En ljusning var, att det fanns skog, mulbete för djuren och fiskevatten. Östanbäcksgården sträckte sig från Ångermanälven till Betarsjön. Dit kom Erich med sin nyblivna hustru Brita Olsdotter i maj 1730. Det blev ett hårt arbete för dem att rusta upp gården. Under ödeåren hade Lillegårds-och Krångebönderna tillskansat sig stora delar av den bördigaste marken. Erich kämpade med myndigheterna för att få tillbaks marken. Livet gick vidare och de åtta barnen, varav sex blev vuxna, föddes och växte upp. När Erich dog år 1758, endast 51 år gammal, tog äldste sonen Pär över gården.

 

Kallelse till Årsmöte med Östanbäcks släktförening

torsdagen den 13 juli kl. 16.00 i Toppenstugan, Junsele.

Ärenden enligt stadgarna.

Efter årsmötet intar vi en enkel måltid. Detta bjuder vi på men anmälan behövs för att vi ska veta, hur många personer, som kommer.

Anmälan senast 26 juni, ange ev. specialkost

Ulla Thorsell Östlund tel/sms 070-609 42 04eller ulla@ostanback.se

Marianne Gustafsson tel/sms 070-347 41 16 eller magu1513@hotmail.com

Boken Östanbäcksfolket kommer att finnas till försäljning under årsmötesdagen. Den kan också beställas på någon av ovanstående adresser. Priset är 350:- (+ porto, om du inte hämtar den själv).

Inbetalningskort bifogas.

Skärmavbild 2017-06-22 kl. 11.24.17

Östanbäcksfolket.

Vår släktbok, Östanbäcksfolket, har utsetts till Årets släktbok av Sveriges Släktforskarförbund. Sollefteå Släktforskarförening nominerade den med motiveringen: Ulla Thorsell Östlund ger i sin bok Östanbäcksfolket (illustrerad av Anna Edin) en noggrann beskrivning av de fyra grenar, som stammar från Erich Pehrsson och Brita Olsdotter. Detta är en släktbok som inte enbart presenterar en kronologisk beskrivning i form av släkttavlor utan även berättelser och beskrivningar, som lyfter fram ekonomiska, kulturella och sociala sammanhang. Väl valda fotografier liksom instruktiva kartbilder ger djup och liv åt framställningen.

Ulla Thorsell Östlund har skrivit en släktbok, som är intressant att läsa även för dem, som inte tillhör Östanbäcksfolket.

Sollefteå 2017-02-20

För Sollefteå släktforskare

Elsa Hörling

ordförande

*****

Priset delas ut vid Släktforskardagarna i Halmstad den 26-27 augusti.

 

Årets årsmöte har ett litet annat upplägg än tidigare. I Junsele har man under några år försökt att ha en återvändarvecka, när man hoppas, att många utflyttade eller senare ättlingar till Junselebor, ska återvända till hembygden och ta del av det som bjuds och få en positiv bild av Junsele. Så även i år. Det händer mycket under den veckan, allt ifrån kakfrossa till nattloppis. Många av aktiviteterna sker i byar, som Östanbäckare har befolkat.

 

Återvändarveckan 9-16 juli, 

Lördag 8 juli

Öppet Hus Eden skola  kl. 12.00-16.00. Tunnbrödsbak, servering, skolmuseet öppet, utställning av gamla skolkort.

Söndag 9 juli

Kakfrossa på Hembygdsgården kl 12,00-16,00

Musikcafé på Vallencia, Vallen kl 18,00. Musik Ramzel. Musikkryss, allsång, servering och lotteri.

Måndag 10 juli

Konstutställning på Forum Måndag 10/7- Söndag 16/7  med Jonna Jinton, Moss Nilsson och Jonas Gulin. Junseles skolbarn ställer ut foton ”Förr & Nu”

Tisdag 11 juli

Junsele Marknad

Knallebowling, tävling mellan Junsele Bowlingklubb & knallarna kl 20.00

Onsdag 12 juli

Junsele Marknad

Grillafton på Galaxen

Torsdag 13 juli

Historievandring Kl 13.00  i Östanbäck i Östanbäcks Släktförenings regi

Bastubergsvandring i Vallen kl 18.00 samling Valencia

Fotbollsmatch på Mon kl 18.30, Ådalskombinationen möter Ö-vikskombinationen. 50% av intäkterna går till BB- ockupationen i Sollefteå.

Fredag 14 juli

Gudstjänst i Övra kapell kl 18.00. Därefter kaffe & fika på Slättbränna fäbodvall.

Lördag 15 juli

Återvändarträff & byavandring i Kvarnå kl 15.00-18.00. Samling på Kvarnå Trädgård. Lättare mat säljes på plats kl 18.00.

Söndag 16 juli 

Forumparken kl 14.00 : Allsång, melodikryss, fika, lotteri. 80-talsbandet Stratoz och andra lokala artister. Jacke Sjödin uppträder ca kl 15.30 med sånger, dikter och andra klurigheter.

Måndag 17 juli 

2017-års NATTLOPPIS 

Årsmötet i Torvsjö kvarnar

Fredagen den 15 juli var det dags för föreningens årsmöte, som i år var destinerat till Torvsjö kvarnar, 2 mil nordväst om Åsele. Det var en skara på drygt 30 personer, som slöt upp utanför den vackra serveringsstugan. Medlemmarna var tillresda från Boden i norr till Degeberga i söder. Vädret var på sitt allra bästa humör och sommarblommorna prunkade i alla färger.
Dagen inleddes med sopplunch med hembakat bröd. Därefter fick vi en guidad tur, genom hela kvarnsystemet, av en synnerligen duktig guide. Det har funnits sju gårdar i byn, som Skarpsjöbäcken rinner genom. I bäcken fanns sex skvaltkvarnar som alla utnyttjade samma vatten, så att gårdar skulle hinna mala sitt mjöl medan det fanns tillräckligt med vatten. Efter bäcken finns också en lerbråka, där man bearbetade lera med sand och vatten, för att sedan bränna till tegel. Längre ner efter bäcken finns kornhässja, kornbastu och tröskloge. Naturligtvis behövde man en smedja i byn liksom en såg med spånhyvel. Den sista stora nyheten var, att man år 1918 byggde ett kraftverk, som försåg byn med elektricitet. Under 1960-talet var hela anläggningen förfallen, men med hjälp av länsmuseet, länsarbetsnämnden och Åsele kommun, kunde man börja renovera en av kvarnarna. En stiftelse bildades och med hjälp av Västerbottens museum, kunde man iståndsätta anläggningen. Iståndsättningen skedde i fyra etapper och avslutades 1973. Torvsjö kvarnar byggnadsminnesförklarades 1972.
Efter den intressanta vandringen var det dags för årsmötesförhandlingarna. Erik Thorsell valdes till mötesordförande och Elin Torestad till sekreterare. Föreningens ekonomi är god. Medlemsavgiften fastställdes till oförändrat 150:-/hushåll. I verksamhetsberättelsen kan vi läsa, att boken Östanbäcksfolket är klar och att ett mycket positivt boksläpp har genomförts. Östanbäcksnytt fortsätter att ges ut. forskning efter Margreta Ersdotters öde fortsätter. en historik om släktföreningen kommer att skrivas.
Till ordförande för ett år omvaldes Ulla Thorsell Östlund, till ledamöter på två år omvaldes Agneta Fredriksson-Edin samt nyvaldes Christina Gosbeck och Lennart Persson. Elin Torestad, Gunnel Carlberg och Marianne Gustafsson är valda för ytterligare ett år. Birgitta Smith avtackades för sitt arbete i styrelsen, bl.a. som sekreterare under många år, med boken Östanbäcksfolket. Guniris Jonasson kommer att avtackas senare.
Efter årsmötet serverades kaffe och kaka före hemfärd eller besök på Åsele Marknad. Det var en mycket lyckad och trevlig dag.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén