Margareta Ersdotter föddes som yngsta barn till Erich Pärsson f. 1 februari 1707 i Ödsby, Anundsjö, d. 28 juli 1758 i Östanbäck, Junsele och hans hustru Brita Olsdotter f. 1699 i Långsele Anundsjö d. 1 juni 1782 i Östanbäck, Junsele.
Erich hade fått resolution på att ta upp ödehemmanet Östanbäck i Junsele år 1729 och började bygga upp gården, som var i mycket dåligt skick efter att ha varit öde i många år. Den 30 april 1730 gifte han sig med Brita i Anundsjö kyrka och de flyttade till Östanbäck. Deras första barn, sonen Pehr, föddes 1731 och därefter föddes barnen Olof 1732, Kerstin 1734, Brita 1734 d.1742, Erik 1737, en dotter 1740 d.1745, Brita 1744 och Margareta 1746. Brita var 47 år och Erich 39 år när Margareta föddes. Hon var säkert ett mycket efterlängtat barn efter att två döttrar hade dött i späd ålder och den två år äldre dottern Brita var hela tio år yngre än sin syster Kerstin. De två yngsta barnen skulle få växa upp tillsammans.
När boken Östanbäcksfolket skrevs och gavs ut år 2016, finns ättlingar med till de fyra barnen Pehr, Olof, Kerstin och Brita. Erik gifte sig med en mycket äldre änka och de fick inga barn tillsammans. Margareta kom inte med, för det gick inte att följa henne i husförhörslängder och andra kyrkböcker från Junsele. Hon försvinner på ett märkligt sätt ur böckerna i slutet av 1770-talet. Vi är flera släktforskare, som har sökt efter henne i socknarna runt Junsele, vi har frågat på Anbytarforum, kontaktat Riksarkivet men allt förgäves. Efter några år kom jag på, att jag skulle Googla på hennes namn och födelseår. Jag fick upp två personer med namnet Margareta Ersdotter födda år 1746. Den ena hade en far med ett helt annat efternamn. Den andra fanns inga uppgifter om mer än att fadern hette Erik. Hon hade dött i Olofsfors bruk, Nordmaling, den 17 februari 1810 i en ålder av 63 år 6 mån. Det skulle stämma med ”vår” Margareta, som var född den 24 augusti 1746 och alltså var 63 år 6 mån vid tidpunkten för dödsfallet. I dödboken står antecknat ”Eldvaktarhustrun Greta Ersdotter på Olofsfors bruk av bröstfeber. Nordmaling (AC, Y) F:1 (1750-1817) Bild 168 / sid 327. I husförhörslängden står, att hon var gift med Christian Björkman och de hade en dotter Brita Greta. Nordmaling (AC, Y) AI:6 (1795-1825) Bild 42 / sid 36. Ingen uppgift om födelseort varken för Margareta eller Christian fanns med och inte heller varifrån de var inflyttade. Ingen av dem fanns med i Nordmalings födelseböcker.
Jag fick tipset, att bruksfolk ofta flyttade mellan de olika bruken. Det närmaste bruk, som jag kom att tänka på, var Gålsjö bruk. Där hittade jag en vigselnotis från den 12 november 1780 ”vigdes hammarsmeden Christian Christiansson Biörkman med pigan Margareta Eriisdotter”. Gålsjö (Y) C:1 (1774-1839) Bild 73 / sid 137.Tyvärr finns ingen husförhörslängd från den tiden, så där fick man ingen upplysning om födelseplats för pigan. Jag hörde mig för på SCA:s arkiv på Merlo slott i Sundsvall, där Gålsjöbruks arkiv förvaras, om de kunde hitta någon uppgift om Margareta, men där fanns ingenting. Hur skulle jag vara säker på, att det var rätt Margareta? Jag fick tips om att Margareta och Christian fanns i Västanå bruk och att de fått en dotter där. Barnets faddrar gav inga ledtrådar. Någon husförhörslängd med deras namn fanns heller inte där. Enligt en mantalslängd finns makarna en kort tid i Utansjö bruk, även där utan födelseorter.
Nu återstod bara en möjlighet: DNA. Jag kontaktade Peter Sjölund och vi kom fram till, att den enda möjligheten var att med hjälp av mitokondrie-DNA, dvs det DNA, som följer X-kromosomen från mor till dotter, få fram koppling mellan två kvinnor i rakt nedstigande led från Brita Olsdotter. Brita och Erich hade två döttrar med kända ättlingar. Jag började med att titta på dotter Britas ättlingar. Brita fick fyra söner och en dotter. Dottern fick inga barn. Så var den vägen stängd!
Jag fortsatte till dotter Kerstin. Hon fick två döttrar och 16 barnbarn, varav nio var flickor. Där skulle det väl gå att hitta någon. Från Kerstins dotter Anna kunde jag följa kvinnolinjen fram till nutid, sökte en kvinnas adress och skrev ett brev med förfrågan, om hon kunde tänka sig att DNA-testa sig. Jag fick ganska omgående ett positivt svar.
Så började jag forska på Margareta, som dog i Olofsfors bruk 1810, och kartlade hennes ättlingar. Hon fick endast en dotter, Brita Margareta (Greta). Nu var det spännande! Skulle det finnas en kvinna i rakt nedstigande led från denna enda dotter? Brita Greta fick sex barn varav fyra döttrar. Efter en hel del försök, hittade jag en kvinna i rakt nedstigande led från hennes dotter Margareta Charlotta. Jag skrev brev till henne och fick där också ett positivt svar.
DNA-kit införskaffades och skickades till respektive kvinna. Nu blev det en spännande väntan. Svaret kom först på den ena kvinnans prov. Hon tillhörde Haplogrupp H2a2b3. Efter några dagar kom nästa svar. Det visade sig, att båda kvinnorna tillhörde samma Haplogrupp. Det var en ganska ovanlig grupp, så vi kunde vara säkra till nästan 100% på att det var rätt Margareta.
Jag kom i kontakt med ättlingar till Margareta och Christian Björklund. De hade inte kommit vidare bakåt i sin forskning, så där knöt vi ihop släktleden. Gåtan Margareta Ersdotter var löst.